Mångfald är ett begrepp som har hängt med i den svenska skolvisionen ett bra tag. Med mångfald kommer många fördelar: forskning visar till exempel att kreativiteten och idérikedomen ökar. Men en viktig del i skolans uppdrag handlar om att nå ut till vårdnadshavare och informera dem om deras valmöjligheter. Nyanlända vårdnadshavare med barn kan ha svårt att komma in i systemet – ett viktigt integreringsargument bör vara flerspråkig information.
Krav och höga förväntningar är en del av en önskvärd utbildningsmodell. Men med krav och förväntningar kommer också frågan om stöd. Vi bör inte sänka kraven på nyanlända som har svårt att hänga med i skolgången – tvärtom måste vi aktivt stötta dem att nå samma mål som alla andra. Ett självklart förslag är översättning av skolinformation till nyanlända vårdnadshavare. Ett exempel är http://avison.se/ som erbjuder nytänkande sätt att göra information tillgänglig på olika språk.
För många innebär stöttning på modersmålet att inte aktivt ge utrymme för svenskan. Men tvärtom visar forskning att fördelarna är många. Att skapa en brygga mellan svenskan och det aktuella språket som de nyanlända gör att förståelsen för språket och samhället ökar.
Modersmålsundervisningen omdebatterat
Satsningarna är många, men avvecklingarna fler. Bland annat har Skolverket valt att avveckla sin webbplats ”Tema Modersmål” – en plattform för modersmålsundervisare och elever. Skolverket menar att hemsidan är föråldrad och innehar en massa brister som i längden bara försvårar undervisningen. De har även lovat att flytta över en del av materialet till huvudsidan, men kritiker menar att avvecklingen kommer medföra sämre underlag och hjälpmedel för modersmålsundervisningen och i längden kanske ett steg mot att slopa möjligheten. Om så vore fallet kommer efterfrågan på bra och stabila översättningar bli ännu större, eftersom den naturliga bryggan som hemspråksundervisning kan erbjuda eventuellt försvinner.
Idag sker modersmålsundervisningen oftast inte på skoltid och blir därför något som många elever väljer bort som alternativ. Kvar finns beläggen för att två språk inte medför sämre kunskaper i majoritetsspråket, utan tvärtom stärker bryggan och insynen till det svenska språket och samhället. Kritikerna menar dock att fler språk skulle öka segregationen, om fokus hela tiden läggs på att bevara – eller berika – ens hemspråk kommer mindre fokus läggas på att lära sig svenska.
Integrering eller segregering?
Oavsett hur man står i fråga om modersmålsundervisningen borde skolan aktivt arbeta för att integrera elever och vårdnadshavare i det svenska skolsystemet. Många nyanlända kan inte svenska tillräckligt bra, men om målet ska vara likvärdiga medborgare måste de också få information tillgänglig på det språk de behärskar. Inte för alltid, men som ett stöttande erbjudande i början. När den svenska skolmodellen idag innebär att välja skola och andra beslut som vårdnadshavare aktivt måste ta, bör språket tas i hänsyn.
Den mångfald som det innebär att ha elever från flera olika platser i världen berikar oss, menar många. Men för att det inte ska medföra att nyanlända hamnar efter i introduktionen till det svenska språket och samhället borde det läggas mer aktivt fokus på att nå ut med nödvändig information på respektive språk. Berika, brygga över och stötta, borde vara ledorden.
