Lantmätare är något av doldisar när man pratar om vilka utbildningsvägar som finns efter gymnasiet. När det gäller vissa yrken, som sjuksköterskor, vårdbiträden och lärare, handlar diskussionen i media om att det är viktiga men underbetalda yrken. Dit hör inte lantmätare. Det är heller inte en yrkesgrupp som dyker upp i medierna för att kommentera aktuella rättsfall eller skandaler, som jurister eller PR-konsulter ofta gör. En tredje faktor som gör att lantmätare inte är särskilt kända är att gemene man sällan kommer i kontakt med lantmätare.
Precis som många andra yrkesgrupper domineras lantmätarna av fyrtiotalister ur rekordgenerationen, och dessa är nu på väg att pensioneras. Alltså finns det ett behov av nyutexaminerade. År 2003 beräknades behovet till 200 nya lantmätare fram till år 2013. Sven Gunnarsson, kontorschef för Lantmäteriverkets verksamhet i Kristianstad, säger så här till Kristianstadsbladet:
I Skåne är vi 70–80 anställda, och spontant tror jag att hälften av dessa kommer att pensioneras de närmaste tio åren. I Kristianstad är vi ett 20-tal, och här kommer vi nog att behöva rekrytera 15–20 personer under tio års tid. Men grovt räknat innebär det här bara nära två nya tjänster årligen i Kristianstad, och i Skåne totalt fyra tjänster om året. För hela landet rör det sig om 20 tjänster om året. Jo, men vi märker redan idag att det är svårt att rekrytera. Det kommer nog också att bli hård konkurrens om de som utbildar sig framöver.
Vad ingår då i en lantmätares arbetsuppgifter?
Lantmätare har många olika uppgifter, som alla har med mark och fastigheter att göra. Det betyder att de behärskar både digital kartteknik, geografiska informationssystem (GIS) och fastighetsrätt. Av denna anledning är de eftertraktade inte bara av staten och kommunerna, utan även av många företag.
